tisdag 26 april 2016

An offer you can't refuse?

Titt som tätt (tätare och tätare?) ramlar det in erbjudanden i aktiedepån med rubriker som ”ägarspridning genom nyemission”, ”Svenska Humhum AB emitterar preferensaktier” och ”teckning utan företräde”. Annars kan det stå IPO, som betyder ”Initial Public Offering”. På ren svenska är det alltså erbjudanden till nya eller gamla aktieägare att på det ena eller andra sättet köpa in sig i ett företag. Ibland i samband med börsnotering, ibland är det ett redan noterat företag som behöver pengar.


Ska man slå till då? Först får man ställa sig frågan om man tror på företaget och affärsidén. Men även om man gör det vill man ju inte handla för dyrt. Nyemissioner på gamla aktier brukar betyda att bolaget behöver pengar, vilket antingen kan bero på att det är slut på kontot eller att de ska göra ett större företagsköp. Ska de handla upp en konkurrent finns det förhoppningsvis något konkret att räkna på. Har de gjort slut på kassan utan att få fart på försäljningen tänds en varningslampa med olika watt-tal för olika företag. Är det tre månader sedan förra gången och då sa vd:n att de skulle klara sig i flera år, tänds en hel ljusramp av varningslampor.

Oftast är erbjudandet utrustat med en rabatt gentemot befintliga aktier, men rabatterat är inte nödvändigtvis detsamma som billigt, så räkna på det och försök klura ut vad som kommer att hända med aktiekursen i samband med emissionen. Googla runt och kolla vad de gamla ägarna säger, är de förhoppningsfulla eller känner de sig svikna och lurade? Fråga varför, om det inte framgår.

När det gäller börsintroduktioner är det i praktiken omöjligt att veta vad som är ett rimligt pris. Ska Humhum AB handlas till P/E 10 eller 30? För att krångla till det ytterligare får man ofta inte veta exakt prislapp utan erbjuds att teckna aktier till priset 14-18 kr/styck. Tänk dig det på ett redan noterat bolag: ”Idag kommer Autoliv-aktien kostar någonstans mellan 850 och 1100 kr, vill du köpa?”

Även antalet är en chansning. Bara för att du tecknar 5000 aktier för 14-18 kr/st (=70000-90000 kr) är det inte säkert att du får dem. För femton år sedan brukade man lotta ut aktier i det här läget, så att man antingen fick i närheten av det antal man begärt eller inga alls. Nuförtiden brukar det istället smetas ut så att ingen blir nöjd. Om intresset är stort får du kanske 200 aktier för runt 3000 spänn, men du var ändå tvungen att ha 90000 kr på kontot utifall att. Fördelen med övertecknade erbjudanden är att de brukar få aktien att ta fart uppåt. Alltså: antingen är det en bra affär, men då blir den så liten att du inte får någon större glädje av den, eller också är det en sjunkbomb och då får du hur många du vill.

Jag känner både de som konsekvent hoppar över sådana här erbjudanden och hellre går in i ett bolag en stund senare, när man sett åt vilket håll det är på väg, och de som tecknar allt de kommer åt eftersom det mesta går uppåt åtminstone första timmarna. Även om man inte får mer än en bråkdel av antalet man önskat får man glädjas åt den procentuella ökningen. En relativt riskfri tusenlapp på tjugo minuter är faktiskt inte kattskit.


Jag hade fjorton sådana här erbjudanden på min depå i helgen och bestämde mig för att tacka ja till tre. Normalt brukar jag nog ligga lite högre, men jag kände mig grinigare än vanligt. Resurs Holding, Litium och Gabather tänkte jag äga. Åtminstone en kvart, sen får vi se.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar