måndag 17 oktober 2016

Se över courtaget

Avgifter för aktiehandel kan tyckas vara en fjuttkostnad när man kommit ur storbankernas grepp, men i ett längre perspektiv blir det en slant, på samma sätt som att någon tiondels procents fondavgift gör stora pengar på sikt. Aktiecourtaget dras direkt vid avslut, så på dessa pengar får man därefter ingen ränta-på-ränta-effekt alls.

Både Avanza och Nordnet har fem courtageklasser, och man väljer själv vilken man vill tillhöra. Det enda som skiljer nätmäklarna åt är gränsen för gratisvarianten (50000 kr hos Avanza, 80000 kr hos Nordnet), och lite variationer på marknader och tillgångsslag. Så här ser Avanzas prislista ut:


Principen är alltså att ju högre minimicourtage, desto lägre avgiftsprocent, vilket ger tydliga brytpunkter för när den ena eller andra klassen blir lönsam. Gör man bara väldigt små eller väldigt stora affärer är det inga problem. För oss mittemellan är det knepigare.

Särskilt om man är spretigare i sitt handlande. Jag gör vanligtvis affärer där de tre högsta courtageklasserna Fast Pris, Medium och Small, är mest lönsamma. Men när jag exempelvis säljer av små IPO-poster på bara några tusen kronor vore Mini bäst, så det är hela skalan egentligen.


Möjligen finns det någon smart formel för att ta reda på vilken klass som är mest lönsam, men själv brukar jag någon gång om året kontrollera vad respektive courtageklass hade gett för totalkostnad. En miss med detta är att jag bara får reda på den historiska avgiften, som jag inte längre kan göra något åt.

En annan miss är att befintlig courtageklass riskerar att påverka storleken på de affärer jag gör. Och hur ska jag förhindra detta från att påverka mitt val av framtida klass? Jag måste ju mata in de historiska siffrorna utifrån verkligheten, inte efter storleken på affärerna om jag inte hade låtit befintlig klass påverka köpen.

Oj, det där blev rörigt till och med för mig. Och så har vi ju möjligheten att hålla Nordnetdepån så liten att den blir courtagefri, så kan jag göra de riktigt små affärerna där och istället välja en högre courtageklass hos Avanza. Eller skulle jag tjäna på att göra tvärtom? Eller... Äh, snart skiter jag i avgifterna och köper Trisslotter istället!

13 kommentarer:

  1. Tja!

    haha vilket härligt exempel på hur verkligheten i börsvärlden ser ut. Håller helt med om att det kan vara ytterst förvirrande ibland

    SvaraRadera
  2. Jag flyttade mina aktier från Nordnet och kvar blev en slatt på 33 000 kr. Jag tänkte att 'då kan jag ju starta ett Sharevillekonto (det är ett krav för 0 kronorscourtaget) och handla utan courtage'. Men nej. Då jag tidigare haft över 450 000 kr på kontot får jag inte åtnjuta deras erbjudande. Nordnet fortsätter att leverera :/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Erbjud dig att helt stänga ner depån först. Själv återvände jag till Nordnet efter drygt tio år och fick gratiscourtage trots att jag tidigare haft mer pengar där. Fast i och för sig krävde det att jag hånade dem på Twitter först, annars hade jag kanske fortfarande väntat i kön.

      Radera
  3. Hehe, ja jag kanske ska testa det. I te att håna på titter då ;).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det verkar snart vara det enda sättet att få en kundtjänstavdelning att jobba, att göra andra potentiella kunder medvetna om bristerna. "Kunden har alltid rätt" har blivit "Kunden har bara rätt om vår dåliga service riskerar att uppmärksammas av andra".

      Radera
  4. Nordnet prövar mitt tålamod. Det vore önskvärt med en kundtjänst värd namnet, det skulle vara trevligt med en känsla av någon vill hjälpa till med förfrågningar./Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag skrev i inlägget där jag jämförde Avanza och Nordnet, när jag lämnade Nordnet (2004 eller nåt?) ringde de upp för att höra vad jag som kund hade saknat, vad de kunde göra bättre och om det gick att få mig på bättre tankar. Nu känns det väldigt långsökt att Nordnet (precis som nästan alla andra företag) skulle göra så.

      Radera
  5. Jag tycker det är få tillfällen där det verkligen skulle löna sig att byta courtageklass.

    Även om jag sparar 25 000 kronor i månaden, varav kanske 15 000 i svenska aktier, skulle det förutsätta att jag sätter alla pengar på en aktie varje månad i en affär. Då skulle jag spara 15 kronor. Enda tillfället där jag kan se att det skulle ha en vettig anledning är när man ägt en större aktie en tid och har ett större innehav som man vill sälja av för att omfördela.

    Sprider hellre risken genom att köpa i flera avslut på vägen ned. Däremot räknar jag (oftast) in avrundningen och spar ofta lite pengar i marginalen på det sättet.

    För utländska aktier räknar jag strikt på vad courtage är och köper i större poster. Det är också anledningen till att jag är mer restriktiv, inte minst nu när valutorna är högt värderade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att vi handlar på helt olika sätt. Jag månadssparar inte (eftersom jag inte har någon månadslön) utan handlar oftast bara ett värdepapper i taget. Förutom vid försäljning av IPO:er skulle lägsta courtageklassen aldrig löna sig för mig. Men för övriga klasser är det ibland stor spridning på när det ena eller det andra alternativet vore bäst.

      Radera
  6. Börja handla lite utländska aktier så ska du se kostnaderna drar iväg :-) Växlingsavgiften på 0.5% är det nog inte alla som tänker på. Den står ju inte med när man gör en affär och dras surt dagen efter. Gjorde en affär på drygt 300 000kr i en amerikansk aktie och notan kom dagen efter. Drygt 2000kr i courtage för att bli av med aktien. Kostade minst lika mycket att köpa in aktierna också... Hade det vart ett svenskt innehav hade det kostat 99kr att bli av med. Kan vara värt att tänka på när man börjar handla i utlandet. Det kanske blir en dag man ska sälja aktien av någon anledning. Mvh Slimis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Viktiga poänger! Och själv har jag för avsikt att sälja alla innehav, svenska som utländska. Inte den här veckan, men jag har inte för avsikt att ta dem med mig till bouppteckningen.

      Radera
    2. Ytterligare en anledning till att inte köpa annat än svenska aktier Slimis ;).

      Radera