Visar inlägg med etikett Börs. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Börs. Visa alla inlägg

onsdag 6 mars 2024

Indexfonder är kul

Clickbait? Nej, jag menar det och kommer att utveckla hur jag tänker. När jag började med börshandel för snart 40 år sedan (Satan vad gammal jag är!) var indexfonder det tråkigaste som fanns, helt i klass med räntefonder. Att investera i en fond vars mål är att vara medelbra låter inte särskilt upphetsande.

Särskilt inte för en ung, självsäker investerare övertygad om att han kan slå index från dag 1. Men det gjorde jag inte det året. Inte nästa heller. Ibland har jag gjort det, men hade resultatet av mina börsaffärer blivit sämre om jag under alla år konsekvent investerat i globala indexfonder? Jag ser inte vitsen med att försöka ta reda på det, men jag tror inte det.

När jag flyttade över mina pengar till Norge var livet rätt kaotiskt. Jag hade fullt upp med att renovera hus, starta och lägga ner företag, få igång biodlingen och anpassa mig till ett nytt land. Ni vet, skaffa bank-ID, vänner och sånt. Så när pengarna nådde aktiedepån köpte jag två globala indexfonder för att slippa hålla daglig koll. Jag loggar ändå alltid in för att kolla, men de har fått ticka och gå.

Och gå har de gjort. Under 2023 plussade jag knappt 30 procent trots att norska börsen inte ens steg tio procent. Detta eftersom USA drog iväg desto mer. Och med nästan 30 procent mer kapital har 2024 startat så här.

Den svarta kurvan är det norska indexet OBX, orange kurva är Nasdaq Composite och den gröna är min depå. Det är därför jag menade allvar med rubriken, jag tycker nämligen att det roligaste med börsinvesteringar är att tjäna pengar och jag behöver inte kicken av att ha hittat ett obskyrt bolag ingen trodde på. Tvärtom, ju mindre tid jag måste lägga och ju mindre risk jag behöver ta, desto bättre. Andra får tänka annorlunda, det gör mig ingenting. Hur tänker du?

lördag 2 mars 2024

Gratispengar från banken

Banker är kända för sina avgifter. Den mest obetydliga tjänst som tidigare sågs som vanlig kundservice kostar numera pengar, om den finns. Läsaren Fredrik påpekade att det finns ett sätt att vända på det, att tjäna pengar på sin bank (förutom att äga bankaktier). Han får berätta själv:

För ca 20 år sedan (tror jag) så tjänade jag pengar på att enbart flytta runt dem. Det funkar idag också!! Jag kollade ikväll!

Då hade jag ett kontokort som gav bonus vid varje köp. Då var det Handelsbanken som gav någon andel i en fond. Kommer inte ihåg exakt men säg köp för 25000 kr och du fick 50 kr i en fond.

Jag öppnade konto och kort hos banken samt hos Svenska Spel. Började betala in till Svenska Spel via kortet. Reg som köp! Förde från Svenska Spel tillbaks till konto i banken -> kort osv, snurrade på ett tag. Till slut ville Svenska Spel stänga ner mitt konto för misstänkt pengatvätt. Jag spelade ju inte nåt utan bara förde vidare pengar.

4,8 % år riskfri överföring/ BETALNING funkar idag. dock finns det max gräns så max ca 500 kr/år per konto. Inga stora summer men något i systemet är ju fel när detta funkar? eller?

Är ni med? Banken betalar pengar för att kortet används, i Fredriks exempel en bonus på 0,2 procent som hamnar i en aktiefond. I Handelsbankens fall har jag för mig att det är en hiskeligt dyr fond-i-fond-lösning, men inget hindrar dig från att flytta pengarna därifrån. Allt som krävs är att du använder kortet för köp. Att konsumera 1000 kr och få 2 kr tillbaka är såklart en dålig affär, men genom att sätta in dem på ett spelkonto (finns säkert andra alternativ också) har du kvar pengarna och kan därefter flytta tillbaka dem till ett annat konto i samma bank.

Oetiskt? När det gäller banker vet jag inte om du som kund kan komma upp till bankens nivå av oetiskt beteende med mindre än att du gör ett bankrån och det är inget jag rekommenderar. Jag rekommenderar inte Fredriks spartips heller, var och en gör som den vill. Själv bor jag i ett land där de flesta banker, inklusive min, tar en avgift på ett par kronor varje gång jag använder kortet eller betalar en räkning.

Men den som kan och vill kan testa Fredriks metod, och eftersom ett spelbolag nämndes slog det mig att den skulle kunna kopplas ihop med Günther Mårders gamla spelidé, att med hjälp av spelbonusar i två olika bolag satsa lika mycket pengar på hemma- och bortavinst i samma match och plussa oavsett vem som vinner. Huruvida den grejen fortfarande funkar har jag ingen aning om.

torsdag 22 februari 2024

Spara pengar på skidsemestern

Att åka skidor i fjällen har blivit väldigt dyrt. Själv har jag inte det intresset, men det är väl bra om folk försöker spara in på kostnaderna. Det gör de bl a genom att välja anläggningar där barnen åker gratis lift.

Jag kan också tänka mig att det lönar sig att boka boende en bra bit bort. Man kanske ändå inte orkar åka skidor sexton timmar per dag, så då är det väl inte hela världen att köra en timme till anläggningen varje dag ifall man sparar en massa pengar på det. När min familj åkte skidor i Sunne bodde vi gratis hos mormor i Karlstad sex mil bort.

Mat är något annat de är bra på att ta betalt för. En kompis bjöd sina barn på hamburgare på en sådan där fjällanläggning, möjligen Sälen. Det kostade bra många hundralappar och jag undrar om minnet blev så mycket finare än vad en matsäck hade blivit. Men det bästa spartipset måste väl ändå vara familjen Jönssons från Snowroller:

Jag har inte fördjupat mig i ämnet eftersom jag inte åker utförs, knappt ens slättförs, men det är något galet när det kan bli billigare för en svensk barnfamilj att åka ner till Alperna än till Åre eller Lindvallen, och Östeuropa verkar billigast. Kanske borde man satsa på Bulgarien eller Polen, och finansiera resan med en investering i Skistar-aktier.

fredag 12 januari 2024

Avanza, vart tog du vägen?

Efter ännu ett i raden av Avanzas datahaveri såg det igår ut så här när deras kunder försökte logga in.

På Twitter beklagade Avanza det inträffade, men utan att egentligen säga någonting om vad som hänt. Då och då gick man ut och sa att allt skulle vara igång igen, varpå ett flertal kunder i kör svarade att det var det inte alls. Ytterligare kunder sa att nu får det banne mig räcka med datahaverier snart och frågade sig själva och andra vad de skulle byta till.

För det här var ju inte första gången. Några dagar tidigare twittrade den nyligen avgångna vd:n Rikard Josefson självgott om hur bra man är. Hälften av svaren klagar på teknikstrul, den andra halvan på att företaget ägnar sig åt politik. En prickade in bägge varpå grundaren Sven Hagströmer formulerade sig på ett sätt han nog inte hade gjort om han vetat att det bara var fem dagar till nästa stora haveri.

Och jag tycker att Hagströmer har fel. För ett år sedan ifrågasatte jag om Avanza i första hand är nätmäklare eller politisk plattform och sedan dess har fler ställt samma fråga, med all rätt. Nu har ju inte de här två sakerna nödvändigtvis med varandra att göra, men om en fungerande nätsajt lägger energi på klimat, jämställdhet, reduktionsplikt, kriget i Ukraina och annat som borde stå rätt mycket lägre på agendan än de egna tjänsternas funktion, har kunderna antagligen större tålamod än när Avanza gör det. 

När jag svingade senast skrev en kommentator så här:

Tror det finns en stor risk att Avanza inte finns kvar om låt oss säga 10-15 år. Däremot tror jag att de riktigt stora bankerna finns kvar. Så där lägger jag numera mitt långsiktiga sparande.

Det var alltså ett år sedan, men idag hade frågan kanske formulerats: ”Finns de kvar om fem år?” Jag vet inte, det går fort i hockey. Plötsligt är man Kodak/Facit med en produkt ingen vill ha.

söndag 31 december 2023

Det verkar som det blivit nyår igen

2023 till ända och dags att sammanfatta året. Jag brukar inte summera börsportföljen offentligt och tänker inte göra det nu heller. Det har i alla fall gått väldigt bra. Kanske inte den bästa procentuella utvecklingen, men absolut största vinst i kronor på ett kalenderår.

Inga nyårslöften heller, men jag kämpar på med ett och annat. Jag ska inte trötta ut er med dem heller utan bara rekommendera er att göra detsamma. Kör nyårslöften om det känns bra, låt bli om det känns bättre. Men fundera över vad du vill och hur du ska lyckas med det.

Jag kommer ofta tillbaka till Ingemar Stenmarks kommentar ”Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar, desto mer tur har jag”. Jag tror nämligen inte att det bara gäller slalom. Saker har en förmåga att gå bättre om man jobbar för det.

Att sträva är nästan viktigare än att befinna sig på en bra plats i livet. Sannolikheten för att jag ska lyckas med mitt skrivande, biodlingen och framtida byggprojekt ökar genom att jag vågar erkänna mina mål för mig själv och fundera över hur jag ska uppnå dem.

Och sist, men inte minst. Nyår är förvisso en bra tid att tänka över vad man vill, men också att klappa sig själv på axeln för det man åstadkommit. Jag har själv lättare för att se det jag inte hunnit med än det jag faktiskt klarat, men idag ska jag glädja mig åt att jag fått mer och mer ordning på mitt liv i Norge.

Jag kan väldigt mycket bättre norska nu än jag gjorde för ett år sedan, i både tal och skrift. Under 2023 har jag utökat biodlingen från fyra till sju kupor och blivit certifierad biodlare vilket ger mig möjlighet att flytta bin till externa bigårdar. Jag byggde odlingslådor och lärde mig väldigt mycket på årets odling och jag är visserligen lite sur över att jag inte byggde och målade mer än jag gjorde i somras, men jag la om taket på två hus och målade om vedboden, det är ändå inte kattskit.

Därför har jag bestämt mig för att 2023 avslutas med flaggan i topp, men att jag ska få till väldigt många bra saker i 2024. Gott nytt år, gott folk!

onsdag 27 december 2023

Tvärtemot

När hela världen tycks rusa åt ena hållet kan det vara klokt att gå åt det andra för att se vad som händer där. Det gäller såväl börsen som politik, eller för den delen jul. Under några dagar tävlar butiker, restauranger och föreningslokaler om att erbjuda så mycket jul som möjligt. Då finns det garanterat en marknad för den som riktar in sig på de som är less på julen.

En flipperhall i Umeå erbjuder en julfri zon, utan ”sketen julmusik eller vidrig julmat”. Jag är inte överdrivet förtjust i flipperspel heller, men jag tror säkert att de fick kunder i helgen, från de som genuint hatar julen. Och även av de människor som förvisso firar jul, men som kanske inte vill tänka på julen all vaken tid, se reklam för tusen uppesittarkvällar och höra Wham sjunga om Läääst Christmas och Pogues Fairytale of New York varenda jävla dag. Ni kan inte ana hur många gånger jag hört dessa melodier på julmarknader i år, så jag skulle nästan kunna börja spela flipper för att slippa fler julsånger.

Nu bor jag i en ganska julfri zon, så jag behöver inte skapa den, men alla är ju inte lika lyckligt lottade och då finns Umeås flipperhall. Det är mitt tips till alla som vill tjäna pengar. När nästan alla vill ha elcyklar, ljudböcker eller smartphones kommer det finns ett hål i marknaden bakom. Ibland är det lätt att glömma att vi gillar olika.

De konsumenter som vill ha det som nästan ingen tillhandahåller kommer vara villiga att betala ganska mycket, särskilt om du är den enda som har det. Många kommer försöka hitta och sälja morgondagens stora grej och nästan ingen kommer att sälja gårdagens, som kontanthantering t ex. Men den som gör det kan tjäna pengar.

fredag 22 december 2023

Ny flykt från Sverige

Mitt i natten står tre maskerade män plötsligt i sovrummet. En av dem slår en pistol hårt i huvudet på Pontus.

Sedan följde en två timmar lång misshandel. Blir man någonsin människa efter det, om man överlever alltså? Jag har svårt att föreställa mig vilket helvete den situationen skulle vara, men den är verklig och ”Pontus” fick efter ett halvår besked om att polisen lägger ner spaningarna.


Det är körigt nu.

Detta är den nya tidens rån. Kriminella behöver inte längre leta efter folk som flashar med dyra klockor, kläder och bilar. De kan istället sitta hemma och anonymt leta upp lämpliga offer med hjälp av den svenska offentlighetsprincipen. Har man som Pontus pengar i Bitcoin kan rånarna nyttja kombinationen av statlig offentlighet och kryptovalutornas anonymitet.

För jag vet inte hur jag skulle kunna rånas på det här sättet. De skulle kunna stjäla min fem år gamla laptop eller min femtio år gamla bil. De kan tvinga mig att överföra pengar från mitt Nordnetkonto, men då måste börsen öppna och så tar försäljningen några dagar och överföringen ytterligare en, så det skulle ta en vecka.

Man kan skylla den här brottsligheten på kryptovaluta, men anonyma tillgångar kommer alltid att finnas. En Rolexklocka eller guldtacka är inte heller signerad. Själv tycker jag att det är solklart vad som måste ändras. Det finns ingen anledning att vem som helst utan att ens röja sin egen identitet ska få veta vad någon annan tjänar, äger, var den bor, om den har barn osv.

Utlänningar blir ofta chockade över mängden information som går att få fram: Var man bor, om man äger bostaden och hur mycket den är värd, vilken årsmodell det är på bilen, vad man tjänar och så vidare. 

Tidigare krävdes ett besök eller ett samtal till en myndighet för att få ut dem. Men internet har gjort uppgifterna mer lättillgängliga. I dag finns mycket av informationen bara en sökning bort på kommersiella tjänster.


Det var som tusan!

Om du är folkbokförd i Sverige kan jag utan att logga in någonstans få veta om du har en hund registrerad på din adress, vad den heter, vad det är för ras och när den fyller år! Det här kunde George Orwell aldrig drömma om.

Vill Sverige ha företagare i framtiden? Det är hög tid att ställa sig frågan. Fler och fler flyttar ut ur landet, andra kommer att starta sitt företag utomlands och själv flytta efter och en tredje grupp flytta ut för att bli företagare. Vad innebär det för börsen? En av de billigaste åtgärderna politikerna kan göra mot kriminalitet är att förbjuda sajter att publicera och sälja uppgifter om andras ägande och inkomster. Jag ser inga nackdelar, gör du?

tisdag 12 december 2023

Från fattig till FIRE

SR intervjuar Emil, 21, som har en lite annorlunda ingång till FIRE, eller ekonomisk frihet, än de flesta. Emil växte upp i ett fattigt hem och vill aldrig dit igen.

Eller ja, han säger faktiskt i reportaget att han försöker leva så fattigt som möjligt, men ekonomiskt fri behöver ju inte betyda att man lever i lyx eller ens slutar att jobba, bara att man har möjligheten att göra det eftersom möjligheten i sig har ett värde. Ofta är det där ”vi” och ”dom” tappar varandra. Att ”dom” inte kan förstå vad ”vi” ska göra hela dagarna.

Emils metod till frihet är att han tänker köpa fastigheter, rusta upp, hyra ut och betala av, och så göra det igen och igen, med målet att vara ekonomiskt fri vid 35. En av mina grannar har gjort just detta sedan han var ännu yngre än Emil. Om grannen är rik vet jag inte, men det verkar ha gått bra och – inte minst viktigt – han verkar vara nöjd med sitt liv.


Random norsk familj ;-)

Det jag framförallt gillar med reportaget är att man fokuserar lika mycket på utgifter som på inkomster. Det vanliga är att man intervjuar någon medlem i Unga Aktiesparare som pratar placeringar. Det är inte dumt, men det är inte där sparresan börjar.

Huruvida Emil ska lyckas (eller ens har samma plan när han kommer längre på resan) är omöjligt att veta, men att veta vad man vill är en bra grund att stå på. Eller kanske ännu mer vad man inte vill. Han vill inte leva i påtvingad fattigdom och inte jobba sig in i graven, som hans släktingar gjort. Jag tror att det kommer att gå fint.

onsdag 1 november 2023

Vindkraftsmuta

Jag vet inte om det var fler än jag som reagerade på nyhetsrubriken ”Danskt bolag satsar 50 miljonerpå att rädda torsken i Östersjön – om de fårvindkraftstillstånd”. Sedan beskrivs, nästan lite roat, hur det danska företaget Ørsted mitt i en upphandling om vindkraft vill ”sockra anrättningen” med 50 millar.

Kom igen nu, ”sockra anrättningen”?! Vanligare ord är besticka, muta, smörja eller varför inte det tydliga ordet korruption? För oavsett om man tror att torsk (eller för den delen människor) kan bromsa klimatförändringar är det väl inget snack om vad som pågår här?

Men kanske inte så oväntat. Vart ska sleven vara om inte i grytan? Jag kommer att tänka på när de vidriga investerarna i tv-serien Exit (som alla borde se) kom på att det finns många härliga skattekronor i vindkraft.

Nu är ju det fiktion, men det vore inte märkligt om den här typen av människor flockas i ”det gröna skiftet”. Fenomenet har ju allt som är intressant för den som vill sko sig – massor av skattepengar, politiker med dålig koll, men intresserade av bra press och godhetspoäng, och inte minst journalister som gärna tillhandahåller gratis marknadsföring och inte precis gräver ihjäl sig. För hur ska man annars tolka ”sockra anrättningen”?

tisdag 31 oktober 2023

Fack for facks sake

Jag har inget emot facklig organisering. Om anställda vill gå ihop och förhandla tillsammans eller till och med ansluta sig till en större organisation som säger sig vilja hjälpa arbetare i hela landet ska de vara i sin fulla rätt.

Jag kan bara konstatera att i mitt liv har jag aldrig haft nytta av fackförbund. Tvärtom hade mina anställningar funkat mycket bättre om jag hade kunnat göra upp villkoren ihop med arbetsgivaren, utan att behöva ta hänsyn till en förening ingen av oss varit med i.

Och jag är inte ensam om den erfarenheten. Det senaste exemplet är Tesla där IF Metall bestämde sig för att anordna en strejk, men där de anställda inte ställde upp eftersom de inte ser fördelen med IF Metalls fackpampar som mellanhand i personalens dialog med arbetsgivaren.

Att de anställda inte vill ha Metalls kollektivavtal eftersom arbetsgivaren erbjuder bättre villkor borde såklart glädja facket om de fanns till för att främja arbetares villkor. Men det gör de inte, facket finns för fackets skull. Och med risk för att bli beskylld för ”svansretorik” ramlar jag inte precis av stolen när jag ser vilka som fördömer företag och anställda som gör upp utan fackets ”hjälp”.

Jag vill alltså inte förbjuda LO och andra maktfullkomliga politruker från att verka, men företag och föreningar med en bra produkt/affärsidé behöver inte tvinga kunder eller arbetsmarknadens parter att köpa deras produkt. Är den bra kommer den att sälja sig själv utan att man försöker hota sig till inflytande. Just Tesla är jag ändå inte sugen på, men kanske borde jag som kund och investerare undvika företag som skrivit under kollektivavtal eller andra typer av beskyddarverksamhet.

onsdag 18 oktober 2023

Vad betyder hållbart?

I början av seklet var bredband och internet ord som rättfärdigade/förklarade precis alla affärsidéer. När de ekonomiska kalkylerna var helt uppåt väggarna räckte det med att säga ”Bredband”, det var trumf liksom.


Backa upp med en fleecejacka bara.

På 20-talet har ”hållbarhet” tagit över. Jobbar man bara med hållbarhet är framtiden ljus utan närmare förklaringar. Jag är dock skeptiker av födsel och ohejdad vana. Är det något som krävs för att en affärsidé ska vara hållbar är det att den håller ekonomiskt. Gör den inte det kvittar det nämligen vad det innebär för miljö och allt annat.

Dagens exempel är en handväska tillverkad av svamp som man gjort ett slags fuskläder av. Men förutom att den ser ut som en fläckig pizzakartong luktar den svamp. Vad är hållbarheten i en ful väska som luktar svamp? För mig låter det som det som själva definitionen av ”ohållbart”.

Syntetiskt läder finns ju sedan tidigare, betydligt snyggare och inte luktar det svampskog heller. Och så finns riktigt läder. Ni vet, tillverkade av djur. Många människor äter djur. Inte huden utan det som är innanför, så då blir lädret ändå över. Jag betvivlar inte att det går att göra produktionsprocessen miljövänligare och billigare. Garverier jobbar med kemikalier. Men är verkligen den här pizzakartongsväskan ett gångbart alternativ till det?

Jag kan ha fel, var och varannan kvinna kanske har en svamphandväska om ett par år och då får jag äta upp mina ord likt Ines Uusmann om internet. Tills dess kommer jag att ifrågasätta detta trams. Strunt är strunt och snus är snus, om än i väskor som luktar mögel.

måndag 16 oktober 2023

”Vi går till botten där vi står”

Nordnets sparekonom Frida Bratt har skrivit en debattartikel. Jag fattar hur det gått till. Gängkriminalitet är på allas läppar och genom att skriva om det i en större tidning för man upp Nordnets namn på agendan. Vidare förstår jag att det inte är Bratt som satt den fåniga rubriken ”Gängvåldet kan få enorma konsekvenser för ekonomin”, men det blir lite som ”Titanic-resenär: 'Mina strumpor är fuktiga'”.

Hela artikeln är otroligt tam med formuleringar som ”När staten upplevs tappa kontrollen” och ”Det finns även risk för att turismen drabbas”. Det låter som att Sveriges problem uppstod kring 2015 eller ännu senare. När politiker säger ”Vi såg det inte komma” är det en försvarsmekanism för att slippa bli kölhalade. Sparekonomer borde inte behöva den säkerhetslinan utan bör säga som det är för att inte framstå som nyvakna.

Men om vi bortser från allt det och tar farhågorna punkt för punkt så pekar hon på följande:

  1. Ett kriminellt gäng med medelhög eller låg våldsnivå kan kosta samhället en halv miljard, en enskild gängkriminell i snitt 23 miljoner.
  2. Industrin säger att det blivit svårt att rekrytera utländsk expertis eftersom kompetensen är rädd för att flytta till Sverige. Det finns också risk att kompetens och talang lämnar landet.
  3. Kronan påverkas av ”en Sverigebild präglad av rubriker om våldsattentat och utmanande säkerhetsläge”.
  4. Turister kan välja bort Sverige efter att ha läst svenska nyheter.
  5. Det lokala näringslivet drabbas av att klaner driver vårdcentraler och serviceinrättningar.

Siffrorna är svåra att bedöma, men jag skulle vilja säga att den som inte håller med om övriga punkter ljuger, för omgivningen och/eller sig själv. I punkt 3 hade jag dock bytt ut ”en Sverigebild” mot ”ett Sverige”). Punkt 2 (som bekräftas av Stockholms Handelskammare) och punkt 4 skulle jag vilja symbolisera med denna bild av en enda dags nyheter på svt.se, en nätsida som inte precis är känd för att försöka överdriva problemen med kriminalitet i Sverige. Hade du själv valt att frivilligt resa hit:

Så vad gör vi? Själv valde jag punkt 2 (även om jag varken tillhör gräddan inom kompetens eller talang). Det vi alla som bryr oss om Sverige kan sluta göra idag är att beskriva ett regelrätt inbördeskrig som att ”staten upplevs tappa kontrollen” med lösningar som ”vi borde satsa mer resurser på integration”. Det fanns en tid då Sverige var där, men det är varken nu eller 2015, snarare 1980.

torsdag 5 oktober 2023

Dags för Nibe?

Jag vet inte om ni lagt märke till det, men elpriserna har inte skjutit i höjden trots att vi är över en månad in i hösten. Förra året var det nog många som togs på sängen och inte visste vad de skulle ta sig till. En moderat pressekreterare drog iväg till Bauhaus och fyllde bilen med trettioliters vedsäckar för sammanlagt 2000 kr.

Jag gissar att det också såldes många vedkaminer. Jag köpte själv en och ångrar inte det. Men i år har vi kanske fått lite mer perspektiv allihop, och då tänker jag att fler landar i att köpa en luftvärmepump. Med lite hjälp installeras den på ett par timmar, den kräver inte mycket underhåll och är ett enklare sätt att värma huset än att hugga/köpa, torka, stapla, bära, elda med ved.

Det visar sig att det inte bara är jag som tänker så, det gör även Dagens Industri, som spår en ”strålande framtid” för värmepumpar. Med strömpris på några ören är luftvärmepumpen ett svårslaget alternativ.

Det finns massor av fabrikat, själv har jag en Mitsubishi och är nöjd med den. Annars tänker jag på Nibe, ett välskött svenskt företag som har tappat en tredjedel av sitt börsvärde på ett år. Den gick upp nästan 3 procent häromdagen då den hamnat på topplistan i september hos både Nordnet och Avanza.

Jag har haft fel förr och det här är absolut ingen köprekommendation, men uppenbarligen har det funnits sämre köplägen i Nibe. I april t ex.

onsdag 6 september 2023

Varannan svensk vet inte ett skit

Jag fick ett nyhetstips från Tobbe, om en Expressen-artikel som i sin tur pekar på en undersökning som visar att svenskars kunskaper om börsen och privatekonomi är skrämmande låga.

Det är dels kunskapsluckor ifråga om hur finanssektorn funkar, som att spridning i investeringarna sänker risknivån och att man får sämre köpkraft om räntan på sparkontot understiger inflationen. Men också grundläggande matematik. Lyssna på den här:

Fem personer vinner på ett lotteri och ska dela lika på vinsten. Om vinsten de ska dela på är 2 miljoner kronor, hur mycket får var och en?

Är det 200 000, 400 000, eller 500 000 kronor?

Det här är väl lågstadiematte, och om människor i allmänhet har svårt med så grundläggande räkneuppgifter har de såklart inte en susning om hur ränta-på-ränta funkar eller hur det kommer sig att någon tiondels procent i avgift på sikt kan resultera i tiotusentals kronor mindre sparkapital.

Jag vet att jag brukar gnälla på bankerna, deras avgifter och ointresse av att hjälpa vanligt folk, men om så bara en bråkdel av det som framkommer i denna artikel stämmer gör de, strikt företagsekonomiskt, helt rätt i att maximera sina avgifter medan ”Svenne Banan” grubblar på (eller rättare sagt inte grubblar på) hur mycket två procent av 100 är.

fredag 1 september 2023

Sommarsummering

Första september idag och därmed är sommaren officiellt slut (även om den rent meteorologiskt slutade ungefär vid midsommar denna gång). Alltså hög tid att summera sin sommar. Har man vänner och/eller ett normalt bekräftelsebehov kan man göra det offline, men jag gör det här.

Många andra redovisar sina börsresultat. Jag är jättenöjd med min utveckling där under hela året, men jag är ganska säker på att de flesta av er är lika ointresserade av att höra om det som jag är att berätta om det, så jag spolar vidare till det riktiga livet.

I maj gick jag igenom de sex byggprojekt jag ville hinna genomföra under sommaren. Faktum är att bara två är helt klara, garaget är helt färdigt och funktionellt, och vedboden har fått nytt tak.


Eller ja, nytt och nytt...

Jag är rätt nöjd ändå. Stabburet/härbret har jag också lagt om taket på och det var det viktigaste för i år. Invändigt kan jag jobba med det i höst och vinter om jag får tid, men det springer inte bort. Att fixa till gårdsplanen tror jag mig fixa i höst och tak på carporten hade jag egentligen inte räknat med att hinna i år. Då återstår bara ladumålning som jag totalbommat. Jag skulle kunna skylla på vädret. Det är svårt att måla utomhus när det var hot om regn i stort sett alla dagar då det inte regnade.

Men det är ärligare att säga att livet kom emellan. Jag fick en chans att åka med bina på ljungdrag och det ångrar jag inte även om skörden inte blir den jag hoppats på (bin gillar inte heller dagliga regnskurar). Och så har bilarna krånglat så mycket att jag får ta det i egna inlägg. När man bor ute på landet med en mil till närmaste butik hamnar en trasig bil snabbt överst på prioriteringslistan.


Ursäkta, vilken dag går bussen?

Och så övervärderar jag gärna min förmåga. Inte i jobbsammanhang, men på bygg och renovering. Allt vill gärna ta dubbelt så lång tid som det längsta jag hade kunnat tänka mig. Det är nog bra, hade jag på förhand vetat hur mycket jobb det vore hade jag aldrig börjat. Nu hoppas jag på en fin höst där Gud har slut på tårar. Då ska jag nog få till en del av det andra också. Annars är det ju betryggande att veta att jag knappast blir sysslolös nästa år heller.

September innebär också att sommartiden får vara över på bloggen. Varannandagsbloggande är inte så dåligt i jämförelse, men från och med idag blir det återigen dagliga inlägg. Den som inte har lust att kommentera dagens inlägg får alltså en ny chans i morgon.

onsdag 30 augusti 2023

Vad är en övervinst?

Vänsterpartiet vill beskatta bankernas”övervinster”. Klart att de vill! De vill beskatta alla så hårt som möjligt – företag, hushåll, kapital ...

De kallar det för en oligopolskatt och då tänker jag att det vore bättre att försöka bryta oligopolet än att beskatta det, men Vänsterpartiet har alltid valt skatt framför att göra något åt befintliga problem. Mitt hjärta blöder inte för bankerna. Jag tycker tvärtom att de förtjänar skit eftersom samhället garanterar en stor del av bankkundernas sparkapital och förväntas rädda bankerna när det går dåligt.

Problemet är att retoriken är densamma för alla företag. Ta friskolorna t ex. Går de dåligt får de klara sig själva, går de bra vill Nooshi Dadgostar ha en del av kakan. Och innan Ingvar Kamprad ens hade kallnat fastslog Ung Vänster att ”arbetarna” (bl a en Ung Vänster-broiler som visst hade sommarjobbat på Ikea) borde ärva eftersom Kamprad ”byggt sin förmögenhet på att utnyttja människor”.


Ingvar Kamprad, artist.

Ska de ta övervinster borde de även dela underförluster. Ibland går det bra för företagare som tar ekonomiska risker, satsar decennier av sitt liv, jobbar alla storhelger och hela sommaren, offrar familjelivet och intecknar sitt hus, men väldigt ofta gör det inte det. Politiker som står först i kön för att skörda när det gått bra borde också ställa upp när det gått dåligt. Annars kan de med fördel dra åt helvete.

onsdag 16 augusti 2023

Svarta rubriker rasistiska?

Kanske var det bara en tidsfråga, men det senaste som hänt på temat ”förbjudna ord” är att en brittisk finanslobbygrupp uppmanar omvärlden att inte använda begreppet ”svart marknad” eftersom det är rasistiskt mot färgade (eller vilken term det är som gäller just idag).

Det är helt korrekt att svarta marknader, svarta pengar och svartjobb sällan används positivt, men jag har aldrig kopplat det till människors hudfärg, lika lite som jag gör det beträffande svartsoppa eller svartsjuka. Hjälp mig med argument, Erik Vilde!

Men om man nu lyckas ”utrota” svarta marknader är det väl dags att ge sig på svarta svanar, det som på börsen avser en osannolik händelse som får skiten att träffa fläkten och därmed världens börser att krisa? Det kan vara krig, sjukdomar eller terror som 11 september-attackerna. Några förslag – färgade eller rasifierade svanar? Eller vad sägs om ickebinära?

Kanske borde jag bli kränkt över uttrycket ”vit fläck”. Jag menar, om kunskapsbrister benämns med min hudfärg kan jag dra slutsatsen att jag och mina rasfränder anses okunniga eller dumma för att vi ser ut som vi gör.

White as fuck.

Eller också kan vi fortsätta att använda färg fristående från hudfärg. Svartjobb kan utföras av icke-afrikaner, rött kort kan ges till asiater, gult till indianer (eller vad de nu får kallas i den skitnödigaste av alla tidsepoker) och anemiska irländare kan vara svartsjuka. Om svarta marknader vore den värsta formen av rasism mot svarta hade problemen inte varit särskilt stora.



Jag är inte den som prompt måste säga negerboll och jag kan gott bita mig i tungan för att inte reta upp någon i onödan, men ibland blir det bara för tramsigt. För att ändå göra något vettigt av denna text kastar jag in ett färgat filmtips, Hassel – Svarta banken. Den är helt orasistisk, men passa på att se den innan censuren puttat ner den i ett sva... färgat hål.

torsdag 10 augusti 2023

Dårskapscertifiering

Jag trodde att det bara var RFSL som genomförde så kallad HBTQ-certifiering, men det görs tydligen av privata företag också, som detta. Företag och myndigheter köper ett utbildningspaket där de ska lära sig att inkludera människor med andra sexuella läggningar än heterosexualitet. Varför? Ingen aning.

Enligt utbildarna ”ökar möjligheten för personalen att känna sig trygga och inkluderade” om man ger dem pengar. Blir någon enda anställd – oavsett vem de ligger med på fritiden – trygg av att arbetsgivaren köpt det här avlatsbrevet? Jag tvivlar. Vidare påstås att ”kravet från kunder och samhället ökar avseende ett aktivt arbete med dessa frågor”. Det tror jag ännu mindre på.

Men om ett företag eller en kommun vill förvissa sig om att behandla alla lika, även om det sker genom särbehandling, vad bryr jag mig om det? Jo, det är inte precis gratis att ”ligga i framkant”. Det kostar vanligtvis ett sexsiffrigt belopp att köpa in några timmars ”utbildning”. Betalas verksamheten med skattemedel är det alltså skattebetalare som får ta smällen, är verksamheten privat är det i slutändan kunderna.

Till vilken nytta, kan någon förklara det för mig? Jag är inte homofob och har inga problem med att varken jobba med eller handla av någon av ovannämnda förkortningar, men eftersom jag aldrig varit medarbetare eller kund på ett horhus har jobbet aldrig haft med sex att göra. Precis på samma sätt som att jag inte tar med mitt sexliv till jobbet förväntar jag mig att andra inte heller gör det, så varför ska jag då utbildas för att förstå det? Det är nog tur att jag jobbar själv.

torsdag 11 maj 2023

Att göra ALLA fel

Mycket dumt har jag läst, men här kommer en historia i hästväg. Låt mig presentera Anton.

Först tar han ett blancolån på hundrafemtio tusen för att sälja trollstavar på nätet. Ja, vad sjutton kan gå fel med den planen?! Det får vi inte ens reda på eftersom Anton tar lånet innan hans bolag är registrerat. Det tar ju säkert två veckor och så länge kan man inte vänta med att tjäna pengar bara för att man såsat runt i 33 år utan att spara en enda krona, så under tiden sätter Anton sprätt på pengarna:

I väntan på att bolaget blev registrerat spekulerade han med pengarna på börsen. Gärna i nystartade, mindre bolag. Sådant som kan ge hög avkastning, fast till hög risk.

Man brukar ju säga att man inte ska sätta pengar på börsen som man inte kan undvara i minst tio år. Det tycker jag är att överdriva, men ska man dessutom investera i högrisk låter tio år rimligt. Eller rättare sagt, investera inte i högriskaktier med pengar som du inte har råd att förlora. Och det har du inte med lånade pengar även om du inte tagit ett jävla sms-lån!

Men det var inte tillräckligt ”kvitt eller dubbelt”, så då köper han istället kryptovaluta för de lånade pengarna. Gissningsvis var Bitcoin lite för mainstream för Anton Klanton (jag vet, det var lågt), som säkerligen nosade upp en kryptovaluta som kom igår och försvinner imorgon. Jag behöver väl knappast ens säga att historien slutar med att Anton tappade alla pengar, men har kvar lånet?


Torsk.

Inte nog med det. Han tar inte ens till sig det gamla rådet ”Lär av dina misstag, du har ändå betalat för dem”. Han säger sig istället vara färdig med att ångra tidigare beslut, de har liksom bara hänt, och så rättfärdigar han sig med att han nu har massor av möjligheter som inte hade dykt upp om han inte kört huvudet in i väggen den här gången.

Har man pengar är börsen, och antagligen också krypto, en fantastisk möjlighet att bli rik. Man måste bara acceptera att det kommer att ta tid. Hoppas på 6 procent per år, räkna med 4 (över tid!). Det Anton ägnat sig åt är inte investeringar eller ens spekulation. Han har spelat bingo på ett sätt som nästan inte kunde lyckas. Försöker han inte förstå det återstår nog bara en möjlighet, att köpa en sån där trollstav.

fredag 7 april 2023

Du hade ett jobb

You had one job”, brukar man föraktfullt säga när någon misslyckats med den enda uppgift de hade att göra. Ursprunget hittar man möjligen i Jurassic Park från 1993, som jag såklart inte sett, men det verkar finnas fler bud om det.

Jag kom hur som helst att tänka på frasen när jag för femtioelfte gången läste att den övervägande majoriteten av aktivt förvaltade Sverigefonder sällan slår index. Jag fattar att förvaltarna inte lyckas varje år, men när bara tolv av 51 Sverigefonder slagit Stockholmsbörsens index på fem års sikt är det något som är riktigt galet.

Indexfonder, med 0-0,3 procents årlig avgift, handlar så pass brett att de i stort sett ska pricka index, medan aktivt förvaltade Sverigefonder oftast kostar 1,2-1,5 procent. Det låter inte farligt dyrt, men om de inte överpresterar är ju varje krona i extra avgift för mycket. Underpresterar förvaltarna borde de som allra minst bjuda på avgiften.

Sitter man – som väldigt många gör – år ut och år in och betalar en extra procent av kapitalet går man med ränta-på-ränta-effekten miste om väldigt mycket pengar i förlorad avkastning, även om fonden går likvärdigt med index före avgift.


Så varför nöjer sig kunderna med näst bäst? Varför är det ingen som protesterar, trots att vi läser sådana här artiklar vartenda år? Ett hotell som skulle erbjuda ett standardrum eller en skrubb till priset av en svit hade fått problem både med kunder, Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden. Fondförvaltare som erbjuder skräpprodukter blir istället inbjudna till tv-soffor, som experter. Ännu ett fenomen i mängden som jag inte begriper.